Jag har funderat mycket kring politiker, media och förtroende under den senaste Juholt-veckan.
För att ha ett bestående förtroende som politiker kan du inte stå för långt bort från dina väljare. De personer som går från knegare till att bli heltidspolitiker ska därför inte tjäna för mycket, flytta till ett nytt (och rikare) bostadsområde eller lägga dig till med yacht-vanor och champagnesprutande. Jag tycker det är rimligt att levnadsnivån mellan heltidspolitiker och arbetare är ungefär densamma.
För när politiker som tjänar för mycket vill ha mer så försvinner förtroendet snabbt. Juholt följde inte riksdagens smått luddiga regler angående bostadstillägg. Nu erkänner andra samma misstag. Minister Erlandsson, som inte sitter i riksdagen, flyttar nu från sin riksdagslägenhet. Han har brutit mot reglerna.
Som politiker, och framförallt minister, är det även olämpligt om du har suttit i en bolagsstyrelse som har brutit mot de mänskliga rättigheterna. Det har Carl Bildt gjort. Lundin Oil är ett bolag som utvinner olja ibland annat krigsdrabbade Sudan. Där har Bildt varit styrelseledamot. Han har inte ställts till svars för detta. Det pågår just nu en förundersökning mot folkrättsbrott mot Lundin Oil, brott som ska ha skett under tiden Bildt satt med i styrelsen. I tv-programmet Skavlan togs förra veckan ett första stapplande och kritiskt steg mot Bildt. Han blev ifrågasatt för sin förtroendepost i styrelsen. Bildt protesterade. DN hängde på det kritiska tåget i helgen. Det är bra. För politiker ska inte bryta mot folkrätten.
Drevet går hårdare mot vissa politiker (läs: socialdemokrater) än mot andra (läs: moderater). Det kan bero på de borgerliga mediaägarna. Men eftersom socialdemokratiska Aftonbladet som var väldigt drivande i Juholtdrevet så stämmer inte det argumentet helt.
Drevet mot kvinnliga politiker går hårdare fram än mot männen och jämförelsen kan göras med Stegö Chiló och Borelius, moderata ministrar som inte hann börja på sina poster innan de tvingas avgå för bland annat obetalad tv-licenser.
Politiker får inte komma för långt bort från folket, medborgarna och den ensamstående småbarnsmorsan Zarah i Hageby. Grunden är att politikerlönerna är för höga, ansvarutkrävandet för luddigt och för många alltför nonchalanta mot den demokratiska processen. Och det väcker politikerförakt, vilket är förödande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar