tisdag 27 mars 2012

Politiker ska inte diktera historien

Igår var det kommunfullmäktige och många frågor behandlades, bland annat den om/när Fjärde Storstadsregionen ska byta namn till East Sweden. Men det var ett ärende som gjorde mig mer upprörd än namnbyte på Östergötland, och det var SDs motion om ökad undervisning om kommunismens brott.
Det här är en massproducerad motion som har lagts i flera kommuner i Sverige. Och det är en motion som ska rentvå SD från främlingsfientligheten. Motion går ut på att kommunismens brott ska belysas i Norrköpings grund- och gymnasieskolor och att skolorna ska gå utanför den nationella skolplanen och göra extra undervisning om brotten. Dessutom så yrkar motionen på att en massiv informationskampanj om kommunismens brott ska ske i Norrköping.
Det här hänt mycket hemskt i historien, och det är oerhört viktigt att alla dessa delar belyses. Jag tror att vi alla är överrens om den biten. Vi alla ska vara välmedvetna om att Forum för levande historia informerar om alla brott mot mänskligheten, från nationalsocialism till kommunism.
Jag debatterade inte i den här motionen igår på kommunfullmäktige. För SD ska inte få uppmärksamhet för förslag som varken är genomarbetade eller realistiska. Kommunstyrelsens svar på motionen är att den ska anses vara besvarad.
Men om jag hade debatterat hade jag sagt ungefär såhär:
"Det finns vissa saker jag verkligen inte tycker om. Och det är när politiker lägger sig i frågor som inte är politiska. Vi har i Sverige ett parlamentariska demokratiska system för att vi ska upprätthålla de folkvalda beslutsorganen. Vi i kommunfullmäktige är valda för att besluta i frågor som äldreomsorg, parker och gator och skolor.
Men det finns en viktig fråga vi inte ska besluta om. Nämligen hur historia ska beskrivas och återberättas. För om vi tror att vi här i kommunfullmäktige i Norrköping är kapabla att göra det, så har vi fel.
Och ni SD, ni har återigen fel. Ni har fel när ni tror att kommunfullmäktige ska avgöra om vilken undervisning som ska ske i skolan, om vad som det ska fokusera mer eller mindre på i undervisningen. Ni har fel i många andra frågor också, men i den här frågan så blir det extra tydlig hur vana ni är att ha fel. Men vi ser igenom er. I alla frågor.
Det finns mycket jag skulle vilja ändra i historiebeskrivningen. Till exempel så skulle jag vilja att kvinnokampen lyste tydligare, om vilka kämpar som arbetade för att jag som kvinna har på pappret samma rättigheter som män att utföra mina demokratiska rättigheter. Det borde synas tydligare i historieundervisningen. Men inte skriver jag en motion om det.
På 90-talet skedde en stor satsning på att informera om nationalsocialismens brott. Men det finns oerhört många andra brott att berätta om.

Alldeles oavsett hur många som dött i Stalins utrensningar eller Maos terror så undrar jag varför SD inte vill att man informerar om andra mordiska stater och ideologier? Det är vanskligt att dra historiska referenser, men jag tänker göra det ändå.

Mongolerna, inklusive Timur Lenk dödade omkring 60-70 miljoner människor. År 1258 erövrade mongolerna den mest framstående staden i världen - Bagdad - och utraderade dess befolkning. De grekiska och romerska texter som bevarats i Bagdads många bibliotek slängdes i Eufrat och förlorades för alltid.

När korsfararna mot de icke påvetrogna Katharerna i södra Frankrike tog staden Beziers mördades omkring 100 000 människor, trogna som otrogna, under devisen "döda dem alla, Gud känner sina egna".

Nationalismen fick det sekulära ungturkiska partiet att mörda omkring 1,5 miljoner armener. Samma nationalism lät grekerna, bulgarerna och serberna fördriva över tio miljoner muslimer från Balkan - av vilka nästan hälften dog av svält, sjukdomar och umbäranden, mellan 1821 och 1922.

Ska vi också informera om det konservativa Brittiska Imperiet, som stillatigande lät miljoner svälta och dö i Indien på 1800-talet, på Irland 1845, och senast 1943, då mellan 2 och 4 miljoner dog i Bengalen.

Eller varför inte President Andrew Jackson, ledare för det liberala whigpartiet i USA som började, men på intet sätt var den sista, folkmordet och fördrivandet av Amerikas urinvånare?

När det finns ett fullständigt förslag, som inkluderar nationalister, kommunister, konservativa, liberala, nazister, kristna och andras brott mot mänskligheten, och tro mig, vi har en lång lista att gå igenom, då kan vi börja diskutera alla hemskheter som har skett i historien.
Norrköpings gymnasieskolor ska ha samma undervisning som alla andra skolor i Sverige. Vi ska inte syssla med konstiga sidoprojekt som inte ingår i skolplanen. Vi har andra problem och att fokusera på i Norrköpings skolor.
SD vill att kommunen ska ha en omfattande informationskampanj, men du undrar jag, var ska de pengarna komma ifrån?
Nej, mina vänner, vi politiker sysslar inte med historiebeskrivningar eller hur den berättas. Det ska andra göra, experterna, de som kan, historikerna. Men inte våra folkvalda parlament.
KS förslag är att motionen är besvarad, jag tycker det är en alldels utmärkt idé och yrkar på detsamma."

Diskutera maten för att klara klimatet

Jag, Lelle Karlsson och Mona Olsson skriver i dagens NT om klimatsmartmat och ett hållbart samhälle.
Jordens temperatur höjs och det beror på våra utsläpp av växthusgaser. Om vi inte minskar våra utsläpp kommer resultatet att bli torka, svält, översvämningar, stormar och konflikter. Sverige släpper ut mycket växthusgaser per person jämfört med de flesta andra.
Den rödgröna majoriteten i Norrköpings kommun gör mycket i klimatfrågan, vi satsar bland annat på kollektivtrafik och på energieffektivisering när det gäller bostäder och offentlig belysning. En del av vår vardag som vi dock måste lyfta upp och diskutera mer är vår mat.
Enligt FN kommer upp till en femtedel av växthusgaserna från köttproduktion. Det är mer än från alla bilar, lastbilar och flygplan tillsammans. Dessutom har vårt köttätande ökat kraftigt, bara mellan 1990 och 2005 ökade svenskarnas köttkonsumtion med 50 procent, enligt Naturvårdsverket.
I Norrköping arbetar kommunen med Smart-mat. I denna modell ingår att minska transporterna och öka andelen vegetabilier och ekologiska råvaror. Vänsterpartiet i Norrköping vill fortsätta utveckla det arbetet. Ur ett lokalt näringslivsperspektiv är en omställning till närproducerad mat, både vad gäller spannmål, grönsaker och kött viktigt.
Vi bör också verka för nya kostvanor för att gynna kortare transporter och bättre djurhållning. Vi vill följa upp kommunens Smart-arbete och bland annat se om vi verkligen har minskat köttkonsumtionen. Vi vill också ha en vegetarisk dag i veckan i kommunen.
På sikt bör kommunens mål vara att öka andelen vegetarisk mat samtidigt som man höjer kvalitén. För att lösa klimatfrågan måste vi politiker vara beredda att ta ansvar och fatta beslut. Det har politiken gjort på andra områden genom att till exempel införa utsläppsgränser, gynna klimatsmart energiproduktion, förbjuda ineffektiva glödlampor och beskatta klimatfarlig verksamhet. Nu är det dags för en mer aktiv politik när det gäller offentlig matkonsumtion.
Att vi bör äta större andel vegetabilier innebär inte att vi måste sluta äta kött. Frågan är mer komplicerad än så. Det kött som ger mest växthusgaser är storskaligt producerat nötkött där djuren fötts upp med importerat spannmål och sojabönor som människor kunde ha ätit i stället.
Hela 75 procent av svenskt spannmål används enligt naturvårdsverket som djurfoder. Å andra sidan ger till exempel fårkött där djuren gått 
på icke odlingsbar betesmark väldigt låg klimatpåverkan. Dessutom ska man vara medveten om att svenskt jordbruk arbetar aktivt med klimatanpassning, detta räcker dock inte så länge köttkonsumtionen och utsläppen ökar.
Det är viktigt att inte moralisera över individuella val utan i stället fatta vetenskapligt grundade och demokratiskt väl förankrade beslut.
Att införa vegetarisk "klimatmat" i kommunen en dag i veckan och på sikt verka för allt mer vegetarisk kost är små, men viktiga steg mot en mer hållbar värld."
LELLE KARLSSON (V), ordförande; MONA OLSSON (V), tillträdande kommunalråd; LINDA SNECKER (V), partistyrelsen;

tisdag 20 mars 2012

You are either in or you're out!

Borgerlighetens Sverige liknar mer och mer tv-programmet Project runway – you are either in,  our you´re out.

Inne är du om du har jobb, bostad, familj, bil och som vardagslyx lite RUT, lite ROT och lite Thailandssemester. Du är ute om du är arbetslös, sjukpensionär, utförsäkrad, FAS 3:are, bor i hyresrätt, har sjuka föräldrar eller barn, måste alltid åka kollektivtrafik och inte varit på utlandssemester.

Är du ute och har barn är det främst barnen som är totalute. Att ha fattiga föräldrar som inte kan betala för glasögon, halkar efter med hyran, inte har råd med vinterjacka eller sommarkollo kallas barnfattigdom. Det betyder inte att barnen är fattiga, utan föräldrarna. Men det är barnen som drabbas. Det är alltid barnen som drabbas.

Norrköping är en arbetsstad med en historia. En arbetarhistoria att vara stolt över, men även en historia att arbeta med och förändra. I Norrköping är arbetslösheten lite högre, fattigdomen större, antalet obetalda räkningar lite fler än riksgenomsnittet. Det drabbas oss alla. Men det drabbar främst barnen.

Det finns många saker att göra för att förhindra barnfattigdomen. Men regeringen verkar totalt ointresserade av att göra de allra enklaste åtgärderna, som att ha en hållbar och ansvarfull arbetsmarknadspolitik. Istället satsar de på att sänka löner, utförsäkra sjuka och ge ”morötter” till folk att skaffa jobb istället för bidrag genom att sänka både a-kassa och sjukförsäkringsersättningar. Som om det är motiveringen det är fel på och inte det faktum att det inte finns jobb att söka. Det drabbar barnen.

Det finns enkla åtgärder som kan göras för att ge barn till föräldrar som har det svårt en lite bättre tillvaro rent ekonomiskt. Som att ge glasögonbidrag till alla barn som behöver dem. Att ha helt fria avgifter inom sjukvården för barn. Kommunerna kan ge ett högtidsbidrag så att föräldrar kan köpa en present till sitt barn vid firande av högtid. Erbjud omfattande och gratis sommaraktiviteter för barn och ungdomar. Feriearbete ska finnas för lite äldre barn som då har möjlighet att tjäna egna pengar. Alla som önskar ska få barnomsorg på obekväm arbetstid. Obligatorisk läxhjälp i alla skolor. Fri frukost och alltid gratis lunch i skolan.

Det är varken speciellt dyra eller svåra åtgärder som kan göras för att förhindra barnfattigdomen. Alla kan ske på landstings- och kommunnivå. För Sverige har inte råd att vissa barn utestängs från stora delar av samhället för att den borgerliga regeringen så tydligt visar sin ovilja att se den reella fattigdom som sprider sig i Sverige. Den borgerliga regeringen ser mycket hellre jobbskatteavdrag och städhjälp i de rikas hem.

You are either in or you´re out!

onsdag 14 mars 2012

Från Attendo till Norrköpings kommun

Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att äldreboendet på Kalkstensgatan ska gå från Attenods ägor till kommunalt driven. Avtalet som Attendo har haft sedan 2008 har löpt ut och kommer inte att förlängas. Jag kommer inte kommentera ärendet i detalj eftersom jag helt enkelt inte kan detaljerna. Men läs NTs artikel, där även S och MP uttalar sig, här. Om missförhållandena inom Attendo kan läsas här och här.
Vänsterpartiet är det parti som har varit ytterst tydlig när det kommer till privata utförare inom välfärden. Vi säger nej till att offentliga medel ska gå till vinster i privata bolag. Helt enkelt nej till vinster i välfärden.
Det betyder inte att vi är emot privata utförare. Jag ser gärna andra utförare än kommunen inom äldreomsorgen. Till exempel kooperativ, stiftelser och sociala företag. Men idag finns inte de, utan bara de stora aktiebolagen som Attendo och Carema. Som tar våra offentliga skattemedel till sina aktieägare och paradisöar. Så ska den offentliga välfärden inte drivas. Det är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i kommunen överrens om.
Fredrik Bergquist M kallar Vänsterpartiet för fundamentalister för att vi, som enda parti, säger nej till privata vinster i välfärden. Om Fredrik fick bestämma skulle aktiebolagen få härja fritt inom kommunens äldreomsorg, och vi ser ju hur det går när Attendo och Carema får som de vill. Kissblöjor, vanvård och anställda som inte vågar anmäla missförhållandena. I kommunen fungerar inte allting perfekt, men här har en demokratiskt ordning en chans att rätta till misstag. Om aktiebolagen driver vården så har vi inte en aning om vad som sker innanför de stänga bolagsdörrarna.
Om jag spetsar till det hela? Javisst. För det gör Fredrik också.
Grattis Kerstin, och alla andra i Vård- och omsorgsnämnden till ett lysande ekonomiskt ansvar som innebär att våra skattemedel går till välfärden och inte till privata aktievinster!

Ungdomslön skapar lönedumpning

Björklund vill att ungdomar upp till 23 år ska tjäna 75 % av ordinarie lägsta lön.Inom Kommunals avtalsområde skulle det betyda 16 070 kr per månad i lön. Det är framförallt kommuner och landsting som Björklund vill ska sänka lönerna.
Logiken är alltså om lönerna är låga så blir jobben många för våra ungdomar. Men finemang då, låt oss sänka allas löner! I låglöneyrken som undersköterska och servitris borde det med andra ord krylla av arbetsgivare som ivrigt vill anställa mer och mer personal. Och eftersom så många vill anställa så borde rimligen arbetsvillkoren vara bra, arbetstiderna reglerade och branscherna blomstra. Så är det inte idag.
Men vad händer för den 21-åring som har barn? Den 21-åring som har köpt bostad? Den 21-åring som pluggat 5 år på universitetet? Den 21-åring som precis fått sitt första jobb efter arbetslöshet? Jo, att den 21-åringen varken värderas eller är lika mycket värd som 35-åringen i samma situation. Det finns inte ungdomspriser på bostadsköpet. Det finns inte ungdomspris på mjölk. Det finns inte ungdomspris på elavtalen. Varför ska det då finnas ungdomslöner?
Att ge ungdomar låg lön betyder att hela lönebilden förändras och på sikt skapar det en lönedumpning som drabbar alla som är arbetstagare. Det kan betyda att på sikt sänkts alla löner inom kommuner och landsting. Och framförallt betyder inte låg lön att flera kommuner och landsting anställer fler.
Låg lön betyder inte fler jobb. Låg lön betyder inte lägre arbetslöshet. Låg lön betyder att vissa människors insats inom ett yrke inte är lika mycket värd som andras. Låg lön betyder minskad frihet, mindre makt och kontroll över sitt liv. Låg lön ger inte frihet. Och framförallt så ger inte låg lön minskad arbetslöshet. Låg lön ger bara lönedumpning.
-------
Vad tycker den rödgröna majoritet i Norrköping om ungdomslön? Läs Teresa Carvalhos, ordförande i Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens inlägg om ungdomslön, här och här.

#hairriot

I lördags var det Mellofinal, Loreen vann (helt rätt!) och jag hade en allmänt trevlig kväll med mina vänner. Kvällen avslutades på RFSL nattklubb Seaside.
I Mellofinalens publik var det flera hundra personer som glatt vinkade och hurrade åt sina favoritartister. En av tjejerna var hon som är pixlad på bilden.
Hon, eller rättare sagt hennes armhåla orsakade debatt. En debatt som startades en debatt av en kille på Facebook vars namn ni ser på bilden. Han uttrycker sin avsky mot tjejen och hennes armhåla. 1 176 personer trycker på like. 117 stycken delar hans bild. De allra flesta kommentarerna till bilden handlar om att tjejen är äcklig, ofräsch och borde skämmas. För att hon, precis som alla andra människor, har hår under armarna.
Jag är helt fascinerad över den allmänna åsikten om att kvinnors kropp alltid är till allmän beskådan och att kvinnors kroppar alltid får kommenteras. Kvinnor är offentligt allmänt byte.
En orakad kvinnlig armhåla skapar en större social mediadebatt än vad än en bombad stad i Syrien gör.
Läs Hanna Fridéns text om händelsen och om hur hon försökte debattera med killen som la ut bilden på Facebook.
Dead by April rakar sig under armarna. Tjejen i publiken gör det inte. Vad är det som är så fruktansvärt hemskt?

fredag 9 mars 2012

Kvinnor får lön till 15:51 varje dag


Humormaffian på Arbetets museum, Norrköping igår. Typiskt rolig fest!
Internationella kvinnodagen är för mig en festdag. En dag fylld av roliga aktiviteter, ställningstagande, kämpaanda och glädje. Det firas kvinnodag på många ställen idag, det är nästan som att kvinnodagen är nya alla hjärtans dag. Jag som inte lägger kommersialismen varmt om hjärtat har tidigare fasat över det faktumet.

Men imorse omvärderade jag mitt ställningstagande. För det är faktiskt så att ju mer accepterat kampen för jämställdheten blir, desto mer kommersiellt blir det. Samtidigt som den accepteras. Så även fast jag suckar över att Pressbyrån säljer kvinnobakelse så kan jag även le åt att de just säljer någonting som uppmärksammar kvinnan, hon utan makt. Hon utan samma lön. Vi som ständigt står ett steg bakom.

Ett konkret exempel på att kvinnan inte äger makten över sitt eget liv är att kvinnor inte får lika lön för samma arbete. Bland annat Svenska kvinnolobbyn uppmärksammar idag och har räknat ut att kvinnor som grupp arbetar mellan 08:00 - 17:00 så får man bara betalt till klockan 15:51. Kvinnor tjänar i snitt 4400 kronor mindre per månad. På ett år är det 52 800 kronor. Under ett 45-årigt yrkesliv blir det 2 376 000 kronor.
Kvinnor som grupp är undervärderade i jämförelse med män som grupp. Glöm aldrig bort det.

Fler lästips:
Systerskaparna, "Varannan damernas med herrar som för".



Till dig som vill pyssla under dagen och spela lite bingo med dåliga, antifeministiska Per Strömargument som du hör i din vardag.

Glad 8:e mars!

Från Galago.se.

torsdag 1 mars 2012

Bemanningsföretagen sänker våra löner

Vänsterpartiet vill ha en schysst arbetsmarknad med bra anställningsskyddet för alla anställda. Att vara trygg och trivas på sitt jobb är oerhört viktigt. Oavsett var man är anställd ska det finnas bra lön och schyssta villkor. Som arbetsgivare ska man ha tillräckligt med anställd personal för att kunna producera. Som anställd ska man känna sig trygg med sin arbetsgivare. Hot om uppsägning och sänkta löner från arbetsgivarens sida ska inte vara ett sätt att kontrollera personalen.
Det ska som arbetsgivare inte vara en möjlighet att sparka sin personal för att sedan anställa dem via ett bemanningsföretag för en lägre lön. En tendens som har ökat är att arbetsgivare använder inhyrd personal, inte längre för att täcka tillfälliga arbetstoppar, utan för att sköta företagets vardagliga arbete. Bemanningsföretagen har blivit ett sätt för arbetsgivare att sänka löner, försämra arbetsvillkoren och inte behöva ta ansvar för sin personal. Som anställd på bemanningsföretag ska man ha lika bra lön och villkor som övriga på arbetsmarknaden. Så ser det inte ut idag. Därför vill Vänsterpartiet förbjuda bemanningsföretag
Fram till början av 1990-talet var det förbudet i Sverige att hyra ut arbetskraft, men den borgerliga regeringen ändrade på detta, självklart med protester från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. För att få fram ett förbud behövs fler saker, bland annat måste Sverige agera på EU-nivå om Bemanningsdirektivet och förtydliga likabehandlingen av inhyrd arbetskraft. Bemanningsföretag ska bland annat inte erkännas som arbetsgivare, vilket direktivet vill.
I riksdagen har Vänsterpartiet motionerat om att LAS inte ska kunna kringgås genom att hyra in personal. Det ska vara förbjuder att anlita inhyrd personal när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning. Det måste bli tydligt att inhyrd personal ska ha samma lön och villkor som om de skulle varit anställda inom företaget de jobbar åt. Den fackliga vetorätten i MBL måste stärkas.

På vanlig svenska betyder det här att alla som jobbar inom ett företag ska ha lika lön och lika villkor. Ingen lön ska dumpas för att inhyrd personal kommer till företaget. Ett företag och arbetsgivare ska inte kicka ut någon för att anställda den personen genom ett bemanningsföretag eller ersätta personen med någon annan med lägre lön.

För bemanningsföretag behövs inte. För de skapar inte nya jobb. De erbjuder bara personal till arbetsgivare som genom ger dem dåliga lön och ännu sämre villkor.
Många argumenterar att bemanningsföretag skapar jobb till ungdomar. Visst, det är många ungdomar som är anställda av bemanningsföretag. Men betyder det att de har fått ett nytt jobb, eller är det snarare så att de får längre lön på ett arbetet som ändå behöver utföras? Ungdomar har lika rätt som alla andra att få en schysst anställning med bra lön. För hur ska man annars bygga sin framtid, få en lägenhet och skaffa barn?
Jag kan också se en koppling mellan bemanningsföretagens starka intrång på arbetsmarknaden och ämnet entreprenörskap i gymnasieskolan. Det är nämligen inte en slump. För det finns en stark önskan från politiskt håll att vi alla ska bli stenhårda individualister som först och främst ska bli vår egen lyckas smed och inte se åt någon annan. Att vi ska födas med F-skattesedel. För om vi alla bli entreprenörer och egna företagare, då tvingas vi att sälja vår arbetskraft för billigaste penning. Då kan vi inte organisera oss fackligt. Då kan vi inte få en vettig a-kassa. Då ska vi slåss mot varandra istället för att samarbeta. Då ska vi alla köpa en privat sjukförsäkring istället för att gemensam bidra till en allmän välfärd.
Ni ser åt vilket håll mitt resonemang går. Och det är därför bemanningsföretag inte ska finnas. För vi ska inte sälja vår arbetskraft så billigt som möjligt. Det är arbetsköparna som ska betala dyrt för vår kompetens, vilja och bra arbete. Arbetsmarknaden ska vara arbetssäljarnas marknad, inte arbetsköparnas.

Bemanningsföretag hotar patientsäkerheten

Min partikamrat Per Gawelund skriver om bemanningsföretagens vara och icke vara. Jag kunde inte sagt, eller snarare skrivit, det bättre själv!
"Vänsterpartiet vill förbjuda bemanningsföretag. Det är bra. Bemanningsföretag skapar inga jobb, utan omvandlar bara anställningsformen från trygg till otrygg. Som sjuksköterska med erfarenhet från olika bemanningsföretag vill jag här ta upp sambandet mellan otrygga anställningar och hotad patientsäkerhet.
I Sverige finns idag en mängd bemanningsföretag specialiserade på att hyra ut främst läkare och sjuksköterskor till vård och omsorgen. Inhyrd personal från bemanningsföretag lever ofta under otrygga anställningar med, förutom timlönen, generellt sämre villkor och arbetsmiljö än ordinarie personal.
Personal som lever under otrygga arbetsförhållanden har mycket svårare att våga engagera sig fackligt eller kräva sin rätt på en arbetsplats om man riskerar att bli uppsagd eller få sina timmar indragna. Arbetsgivarna får därmed mycket lättare att tvinga en osäker anställd att arbeta övertid, avstå från lunch och undvika att påtala missförhållanden.
Detta är oacceptabelt i alla branscher men får en särskilt allvarlig konsekvens i vård och omsorgen. All vårdpersonal är, enligt Lex. Maria och Lex. Sara, skyldiga att anmäla alla missförhållanden. Dessutom ska all personal ständigt rapportera alla avvikande händelser i ett så kallat avvikelsesystem. Detta handlar inte främst om att identifiera någon enskild person utan att kartlägga och åtgärda systemfel.
Bemanningsföretag skriver ofta in i anställningskontrakten att den anställde förbinder sig att vara lojal mot företaget och dess kunder. Illojalitet utgör grund för uppsägning. Detta kan komma i konflikt med anmälningsskyldigheten. Är man illojal om man anmäler missförhållanden? Är vanvård en företagshemlighet? Detta är idag oklart. Risken att bemanningspersonal avstår att anmäla fel och brister, i värsta fall vanvård, är stor om inkomsten står på spel.
I offentligt driven vård och omsorg finns ett starkt meddelarskydd, reglerat i tryckfrihetsförordningen, för den som väljer att uttala sig i media om missförhållanden. Det är förbjudet för offentliga arbetsgivare att ens försöka göra efterforskningar om vem som läckt. Men detta meddelarskydd omfattar inte personal i privata vårdbolag och bemanningspersonal. Där måste anmälaren vara modig och våga riskera sin försörjning. Arbetet med att förbättra patientsäkerheten får aldrig bli avhängigt av att vård - och omsorgspersonal är modiga. Att äldreminister Maria Larsson (KD) bollar över ansvaret till den privata vårdpersonalen och säger att "de måste visa civilkurage" är skrämmande (3/11-11 i SVT Gomorron Sverige). Patientsäkerheten bygger på att all vårdpersonal känner sig trygga att blåsa i visselpipan utan risk för repressalier.
Vårdpersonal från olika professioner har likartade etiska riktlinjer. Lojaliteten mot patienten är en gemensam överordnad princip. Att förbjuda bemanningsföretag är ett viktigt steg för att vårdpersonal inte ska behöva hamna i konflikt mellan plikten att anmäla och rädslan för uppsägning."
Per Gawelund (V), sjuksköterska